Frågor och svar

Frågor och svar

Innehåll

BASFAKTA OM EU

Vilka länder hör till Europeiska unionen?

EU har för närvarande 28 medlemsländer. EU-länderna och anslutningsår:

  • 1951 Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Tyskland
  • 1973 Danmark, Irland, Storbritannien
  • 1981 Grekland
  • 1986 Spanien, Portugal
  • 1995 Finland, Sverige, Österrike
  • 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern
  • 2007 Bulgarien, Rumänien
  • 2013 Kroatien

Information om EU:s medlemsstater på Europaportalen

Hur stor är EU:s befolkning?

Cirka 510 miljoner.

Vilka länder hör till Schengenavtalet?

22 av EU:s medlemsstater tillämpar i dag Schengenregelverket fullt ut. Dessa länder är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Dessutom gäller Schengen-regelverket på Norge, Island och Schweitz. Av EU:s medlemsstater står Förenade kungariket, Irland, Cypern, Romanien och Bulgarien utanför Schengenområdet.

I enlighet med Schengenavtalet har gränskontrollerna mellan medlemsländerna slopats. Man kan dock inte resa utan resedokument, utan man skall antingen ha pass eller ID-kort med sig. Med stöd av en säkerhetsklausul kan medlemsstaterna tillfälligt ta kontrollerna i bruk inom Europeiska unionen, om det förekommer ett allvarligt hot mot den allmänna politiken eller säkerheten.

Vilka länder hör till euroområdet?

För närvarande 18 av EU:s 28 medlemsländer: Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike, Estland och Lettland.

I vilka övriga länder används euro?

De europeiska länder, som använder euro på basen av ett officiellt arrangemang enligt ett avtal med Europeiska unionen: Monaco, San Marino och Vartikanstaten.

Länder och områden, där euron är i bruk utan officiellt avtal: Andorra, Montenegro och Kosovo. 

Transmarina områden och öar, som tillhör någon av medlemsländerna i euroområdet eller som annars har nära kontakt till dem: Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion, Saint-Pierre och Miquelon samt Frankrikes södra och antarktiska områden.

Hur många stjärnor har EU:s flagga?

12 gyllene stjärnor på blått botten. Antalet stjärnor har ingenting att göra med antalet medlemsstater, utan cirkeln av tolv stjärnor symboliserar solidaritet och harmoni.

Europaflaggan

Vilken är Europahymnen?

”Till glädje” är ur Ludwig van Beethovens nionde symfoni som komponerades 1823.

Europahymnen

Vilka är EU:s fyra friheter?

Med de fyra friheterna avses fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster inom Europeiska unionens område. Alla EU-medborgare har till exempel rätt att arbeta och studera i vilket medlemsland som helst. Den inre marknaden infördes i huvudsak 1993 efter att gränserna öppnades mellan medlemsländerna, men processen är ännu inte helt färdig. Också därefter har den inre marknaden öppnats med olika åtgärder, bland annat med hjälp av tjänstedirektivet som godkändes 2006.

Vilka är EU:s grundläggande fördrag?

Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris den 18 april 1951. Det trädde i kraft den 23 juli 1952 och upphörde den 23 juli 2002.

Romfördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) undertecknades i Rom den 25 mars 1957, och det trädde i kraft den 1 januari 1958. Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) undertecknades samtidigt.

Fusionsfördraget undertecknades i Bryssel den 8 april 1965, och det trädde i kraft den 1 juli 1967. Med fördraget inrättades en gemensam kommission och ett gemensamt råd för de dåvarande tre separata gemenskaperna.

Europeiska enhetsakten undertecknades i Luxemburg och Haag, och den trädde i kraft den 1 juli 1987. I enhetsakten fastställdes de ändringar som behövdes för inrättandet av den inre marknaden.

Fördraget om Europeiska unionen undertecknades i Maastricht den 7 februari 1992, och det trädde i kraft den 1 november 1993. Genom Maastrichtfördraget ändrades Europeiska ekonomiska gemenskapens namn till Europeiska gemenskapen. I fördraget fastslogs nya former för mellanstatligt samarbete mellan medlemsstaterna, bland annat inom försvaret och rättsliga och inrikes frågor. Genom Maastrichtfördraget skapades i stället för det gamla gemenskapssystemet en ny struktur med ”tre pelare”, vilken till sitt innehåll var dels politisk, dels ekonomisk. Denna struktur kallades Europeiska unionen (EU).

Amsterdamfördraget undertecknades den 2 oktober 1997, och det trädde i kraft den 1 maj 1999. Genom Amsterdamfördraget ändrades fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Nicefördraget undertecknades den 26 februari 2001, och det trädde i kraft den 1 februari 2003. Det viktigaste målet med fördraget var att förnya institutionerna så att unionen skulle kunna fungera effektivt också när den 2004 utvidgades till att omfatta 25 medlemsstater. Nicefördraget, fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har sammanställts till en gemensam, konsoliderad version.

Lissabonfördraget undertecknades den 13 december 2007, och det trädde i kraft den 1 december 2009. Genom fördraget ändrades fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, som fick det nya namnet fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lissabonfördraget ersätter inte de tidigare fördragen, utan ändrar dem. Syftet var att göra beslutsfattandet tydligare. Fördraget gjorde Europeiska unionen till en juridisk person.

Euromynt och eurosedlar?

Euron blev officiell valuta den 1 januari 1999 och eurosedlarna och euromynten infördes den 1 januari 2002. Det finns eurosedlar i sju valörer och mynt i åtta. Sedlarna är identiska i alla länder. Däremot har euromynten en gemensam och en nationell sida. Alla sedlar och mynt i euro duger som betalningsmedel i alla sexton länder som använder euron, dvs. ingår i euroområdet. I Finland är en- och tvåcentsmynten inte i allmän cirkulation.

Karta över euroområdet 
Europeiska centralbankens eurosidor
Finansministeriet

Vilka språk används i EU:s institutioner?

EU har 24 officiella språk. De är bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, holländska, irländska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska ungerska och kroatiska.

Vilken är skillnaden mellan EU och EG?

Europeiska integrationen började med inrättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) år 1951. År 1957 ingicks fördragen om Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Deras verkställande organ sammanslogs 1967, och man började kalla dem EG. Europeiska unionens strukturer skapades genom Maastrichtfördraget, som trädde i kraft 1993.

Genom Lissabonfördraget upphörde indelningen i Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen, och unionen blev en enhetlig juridisk person. Unionen ersätter gemenskapen i all verksamhet.

Kan ett land utträda ur EU?

Enligt Lissabonfördraget får varje medlemsstat ”i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser besluta att utträda ur unionen”.

En medlemsstat som avser att utträda ur unionen skall anmäla sin avsikt till Europeiska rådet, som skall behandla anmälan. Därefter förhandlar unionen med medlemsstaten i fråga om villkoren för dess utträde och om dess framtida förbindelser med unionen. Om man inte lyckas få till stånd ett avtal om utträde träder utträdet i kraft två år efter utträdesanmälan.

Ingen medlemsstat har utträtt ur unionen. Grönland som tillhör Danmark utträdde ur unionen år 1979 genom en folkomröstning och även Färöarna har stannat utanför unionen.

DU OCH EU

Hur kan jag söka EU-medel?

I regel kan EU-medel sökas av företag och organisationer. Stöd söks hos de nationella myndigheterna, såsom landskapsförbunden, regionförvaltningsverken och ELY-centralen. Projekt som stöds genom särskilda program förutsätter i allmänhet samarbetsparter i flera länder. Detta stöd söks direkt hos Europeiska kommissionen på basis av meddelanden i Europeiska unionens officiella tidning om att stöd kan sökas.

Europeiska unionens officiella tidning

Studier i ett annat EU-land?

Som medborgare i Europeiska unionen har du rätt att söka studieplats samt studera och avlägga examen i andra medlemsstater i unionen på samma villkor som medborgarna i landet i fråga. Du kan åka utomlands för att avlägga en del av en inhemsk examen eller en hel examen. Övriga möjligheter är att resa som utbyteselev eller för att studera en kort tid, till exempel på en språkkurs.

Du kan avlägga en del av en inhemsk examen utomlands, om du redan studerar i en läroanstalt (yrkesinriktad eller högskola). I allmänhet räcker utbytesstudierna en termin eller två.

De mest kända utbytesprogrammen är Sokrates/Erasmus, Leonardo da Vinci och Nordplus. Det lönar sig för den studerande att kontakta den som ansvarar för internationella ärenden vid den egna läroanstalten, eftersom man kan delta i utbytesprogram endast genom den egna läroanstalten.

Du kan också söka en studieplats på egen hand. Då skall du själv söka plats vid en utländsk läroanstalt och sköta alla praktiska arrangemang.

Närmare information om studier utomlands fås av den egna läroanstalten, TE-byråerna och Centret för internationellt personutbyte CIMO. Landsspecifik information finns även på ambassader och kulturcenter.

CIMO
CIMO:s webbsidor maailmalle.net
EYRYDICE - The information network on education in Europe
Europeiska kommissionens portal Ploteus

Får jag studiestöd för utbytesstudier?

Man kan få finländskt studiestöd för studier i utlandet. När du avlägger en hel examen kan du få finländskt studiestöd, om du avlägger examen vid en statlig eller av staten godkänd studieanstalt. Dessutom skall den sökande ha haft hemkommun i Finland under minst två års tid innan studierna inleds. Studierna skall vara heltidsstudier och de skall motsvara studier som stöds i Finland.

Studiestöd kan också beviljas om du avlägger endast en del av studierna utomlands. Ett villkor är att studierna kan räknas till godo för en examen som avläggs i Finland.

Studiestöd beviljas inte för språkkurser, studier som förbereder för inträde vid universitet eller, i allmänhet, för utbytesstudier under gymnasietiden.

Folkpensionsanstalten
Stiftelser och fonder på nätet
Finlands studentkårers förbund, Stipendier

Godkänns en utländsk examen i Finland?

Principen för Europeiska unionens system för erkännande av examensbevis är att yrkeskvalifikationer som skaffats i något medlemsland erkänns i samtliga medlemsländer. Systemet för att erkänna kvalifikationer omfattar utöver EU-länderna även EES-länderna och Schweiz.

Systemet med Europasset underlättar erkännandet av examina i olika EU-länder. Europasset är en sammanställning av dokument med vars hjälp medborgare i Europa kan påvisa sin examen och sitt kunnande internationellt.

En person som avlagt examen i ett annat EU- eller EES-land behöver utbildningsstyrelsens beslut över erkännande av examen om personen i fråga till exempel vill ha behörighet för en tjänst eller ett uppdrag inom den offentliga sektorn i Finland. Personer som avlagt en kortare examen behöver i allmänhet inte något myndighetsbeslut om giltigheten.

Utbildningsstyrelsen
Europasset

Arbete i en annan medlemsstat?

Finska medborgare har rätt att arbeta i ett annat EU- eller EES-land på samma villkor som landets egna medborgare. EES-länderna består av EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Den fria rörligheten för arbetskraft gäller även Schweiz.

Medborgare inom EU/EES-området behöver inte längre uppehållstillstånd för att vistas i ett annat EU/EES-land, utan de skall endast registrera sin vistelse. De får vistas högst tre månader i Finland utan att registrera sin vistelserätt.

På medborgare från andra EU-länder skall tillämpas samma arbetsvillkor som för landets egna medborgare. Varje unionsmedborgare har rätt att ansluta sig till en fackförening och utnyttja sin rätt att organisera sig på samma sätt som värdlandets medborgare.

Arbetet inom den offentliga sektorn kan begränsas. Till exempel sådana tjänster och uppdrag som innefattar utövande av offentlig makt kan reserveras enbart för det egna landets medborgare.

I och med EU-utvidgningen har en del av de gamla medlemsländerna dessutom begränsat rörligheten för arbetstagare från de nya EU-länderna.

Information om sökande av arbete i Europa, lediga arbetsplatser, arbets- och levnadsförhållanden samt om eventuella tillstånd som krävs fås av EURES-rådgivarna, som hör till den europeiska EURES-arbetsförmedlingstjänsten.

Arbetskraftsbyråns EURES-sidor
EURES - Den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet

Kan en arbetslös åka för att söka arbete i en annan medlemsstat?

Arbetslösa personer kan söka arbete i ett annat EU- eller EES-land i tre månader utan att gå miste om sitt arbetslöshetsunderstöd. Man kan åka utomlands för att söka arbete med stöd av grunddagpenningen eller den inkomstrelaterade dagpenningen. Arbetsmarknadsstöd betalas inte till utlandet.

Den arbetssökande skall anmäla sig som arbetslös arbetssökande inom sju dagar efter det att han/hon anlänt till landet. Om den arbetssökande inte finner arbete inom tre månader, skall han/hon återvända till Finland innan tidsfristen på tre månader löpt ut för att rätten till arbetslöshetsskydd skall bibehållas.

Om den arbetssökande får anställning omfattas arbetstagaren i och med anställningen i regel av det berörda landets system för social trygghet och övrig lagstiftning. De sociala förmånerna varierar i olika länder.

Möjligheter till arbete som riktar sig särskilt till ungdomar är arbete som au pair, volontärtjänst, arbetsläger och arbetspraktik. Centret för internationellt personutbyte CIMO ger information om dessa samt om ungdomsinitiativ och gruppmöten för ungdomar inom EU:s ungdomsprogram.

Folkpensionsanstalten
Centret för internationellt personutbyte CIMO

Vilka papper och handlingar behöver jag när jag reser inom EU-området?

Finska medborgare som reser inom EU behöver ett resedokument, dvs. ett pass eller ett ID-kort av ny typ som beviljats efter 1999. Vid resor i Norden duger även körkort som resedokument för finska medborgare.

Inom Schengenområdet finns inga gränskontroller, men vid behov skall man kunna legitimera sig. Passet är fortfarande det säkraste och mest kända resedokumentet.

Om den resande inte är medborgare i ett EU-land skall inresebestämmelserna kontrolleras hos det egna landets ambassad eller konsulat.

Skattefri import av varor från EU-området?

Import av varor för eget personligt bruk är fri då mervärdesskatt och övriga eventuella avgifter av skattenatur, som till exempel accis, betalats i inköpslandet. De viktigaste undantagen till detta är cigaretter, bränslen, läkemedel, skjutvapen, antikföremål och fordon.

Det är tillåtet att införa cigaretter från EU-länder för eget bruk, men de måste vara försedda med varningar enligt finländska krav. Bränsle får importeras en viss begränsad mängd. Från andra EU-länder får läkemedel införas för eget bruk i regel motsvarande ett års behov. Angående import av skjutvapen finns begränsningar. För export av antikföremål behövs i de flesta EU-länder ett tillstånd.

Så kallad icke-mervärdesskatt (icke-moms) får inte tas ut på bilskatt då en privatperson köper ett fordon i ett annat EU-land. För fordonet betalas dock bilskatt. Skatten på en så kallad flyttbil är lägre och kravet är i regel minst ett års vistelse utomlands.

När det gäller import jämställs Åland och Kanarieöarna med länder utanför EU. Därifrån får du föra in begränsat med alkohol och cigaretter. Kommersiell import är alltid skattepliktig. Kontrollera alltid importbestämmelserna hos tullen.

Tullen

Hör Kanarieöarna till Europeiska unionen?

Kanarieöarna är en autonom region som består av sju öar. Liksom spanska fastlandet hör Kanarieöarna till Europeiska unionen. Inom jordbruk, fiske och beskattning finns det några undantag från EU-reglerna. På Kanarieöarna betalar man med euro. Kanarieöarna hör till Schengenavtalet, så de turister som reser dit skall ha pass eller ett ID-kort som duger som resedokument.

EU:s bestämmelser om mervärdesskatt och acciser tillämpas inte på Kanarieöarna. På resenärer från Kanarieöarna till Finland tillämpas sålunda samma gränser visavi volymer och värde som på import från länder utanför EU. I fråga om alkohol betyder detta att en resenär skattefritt får införa 1 liter starka alkoholdrycker eller 2 liter aperitiver eller mousserande vin samt 2 liter svaga viner och 16 liter öl.

Att bosätta sig som pensionär i Spanien eller Estland?

Medborgare inom EU/EES-området kan vistas fritt i ett annat EU/EES-land i tre månader. Vistelse i mer än tre månader kräver registrering. Pensionärer kan leva i ett annat EU/EES-land om de kan bevisa att inkomsten är tillräcklig.

När du flyttar till ett annat EU-land övergår du till dess hälsovårdssystem. Tjänsterna kan vara annorlunda än motsvarande service i Finland, till exempel nivån på läkemedelsersättningar varierar från land till land. Det är skäl att minnas att om du till exempel omfattas av Spaniens hälsovårdssystem har du inte rätt till samma förmåner när du besöker Finland som om du bodde där.

Beskattningen i ett annat EU-land bestäms enligt landets egen lagstiftning och eventuella skatteavtal som landet ingått med Finland. Det lönar sig alltid att kontrollera pensionsbetalningar och beskattning hos pensionsskyddscentralen och skatteförvaltningen.

Skatteförvaltningen
Pensionsskyddscentralen

Får man pension även för arbetsår i utlandet?

EU/EES-avtalet garanterar att pension som intjänats i ett annat land betalas till arbetstagaren i det land där han/hon är bosatt under pensioneringen. Pension söks hos den myndighet som ansvarar för pensionsskyddet i det land där man bor.

I vissa fall ackumuleras pension både i det lagstadgade och i arbetsgivarens pensionssystem. Det bästa sättet att säkerställa att man får de förmåner man har rätt till är att spara intyg över arbetet.

Pensionsbeloppet påverkas även av de bilaterala mellanstatliga avtal om social trygghet som Finland har ingått med vissa länder.

Pensionsskyddscentralen
Folkpensionsanstalten

Hur får jag nödvändig vård om jag insjuknar utomlands?

Om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka under en resa i ett annat EU-land, har du rätt till akutvård på platsen. För detta behöver du ett europeiskt sjukvårdskort, som ska skaffas hos Folkpensionsanstalten före resan.

Med det europeiska sjukvårdskortet får du nödvändig sjukvård vid tillfällig vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Kortet berättigar till vård vid akuta sjukdomar och olycksfall och kroniska sjukdomar som kräver omedelbar behandling på samma villkor och till samma kostnader som medborgare i vistelselandet.

Folkpensionsanstalten

Får man moderskapsledighet i alla EU-länder?

EU:s lagstiftning garanterar att föräldrarna har rätt till minst tre månaders föräldraledighet när ett barn föds eller adopteras till en familj. Medlemsstaterna kan även bevilja längre ledigheter. Moderskapsledighetens längd och de ersättningar som betalas under ledigheten varierar mycket mellan olika länder.

Arbets- och näringsministeriet
Folkpensionsanstalten

FINLAND OCH EU

När anslöt sig Finland till Europeiska unionen?

År 1995. En folkomröstning om anslutningen ordnades 16.10.1994 i Finland. Av de röstande understödde 56,9 procent ett medlemskap, medan 43,1 procent motsatte sig det.Valdeltagandet uppgick till 74 procent.

Vad kostar EU-medlemskapet Finland?

År 2013 vår nettobetalning var 604 miljoner euro, 112 euro per invånare. I jämförelse med år 2012 minskade Finlands nettobetalning med ungefär 55 miljoner.

Finlands medlemsavgifter till EU


Hur många finländska ledamöter finns det i Europaparlamentet och vilka är de?

13 finländska europaparlamentariker (Members of the European Parliament) invaldes för mandatperioden 2014-2019. Parlamentet har nu totalt 751 ledamöter.

De finländska ledamöterna är:

Jussi Halla-Aho (Sannfinländarna, ECR)

Heidi Hautala (De gröna, Greens/EFA)

Liisa Jaakonsaari (SDP, S&D)

Anneli Jäätteenmäki (Centern, ALDE)

Mia-Petra Kumpula-Natri (SDP, S&D)

Merja Kyllönen (Vänsterförbundet, GUE/NGL)

Sirpa Pietikäinen (Samlingspartiet, EPP)

Olli Rehn (Centern, ALDE)

Petri Sarvamaa (Samlingspartiet, EPP)

Sampo Terho (Sannfinländarna, ECR)

Nils Torvalds (SFP, ALDE)

Henna Virkkunen (Samlingspartiet, EPP)

Paavo Väyrynen (Centern, ALDE

Europaparlamentet
Europaparlamentets informationskontor i Finland

Vem är finländsk kommissionär?

Jyrki Katainen verkar som den ansvariga kommissionären för ekonomiska och monetära frågor till slutet av Barroso II-kommissionens mandatperiod.

Vilken ställning har Åland i EU?

Åland anslöt sig till Europeiska unionen 1995 tillsammans med Finland. För att trygga självstyrelsen och äganderätten som är knuten till hembygdsrätten framförhandlades ett separat tilläggsprotokoll för Åland, det så kallade Ålandsprotokollet, som en del av Finlands anslutningsfördrag.

Två folkomröstningar om anslutningen till EU arrangerades på Åland. Den första tillsammans med det övriga Finland, där 51,9 procent av ålänningarna understödde en anslutning till Europeiska unionen. Den andra omröstningen gällde Ålands anslutning tillsammans med Finland, och då röstade 73,6 procent för ett medlemskap.

EU:s lagstiftning om indirekta skatter gäller inte på Åland, utan när det gäller import och export står landskapet utanför EU:s skatteområde. Detta gör det möjligt att fortsätta den skattefria (tax free) försäljningen mellan Åland och övriga EU-länder. Genom att hålla kvar den skattefria försäljningen vill man trygga en livskraftig åländsk ekonomi.

För resenärer betyder den skattefria försäljningen att en person som reser till eller från Åland eller via Åland tullfritt och skattefritt får medföra varor i samma mängd och till samma värde (175 €) som en person som reser till eller från länder utanför EU. Beträffande alkohol betyder detta 1 l starka alkoholdrycker eller 2 l aperitiver eller mousserande vin. En person som reser mellan Åland och Fastlandsfinland får skattefritt köpa högst två liter öl.

Åland i Europeiska unionen

Hur stödjer EU det finländska lantbruket?

Europeiska unionens jordbrukspolitik hör till EU:s exklusiva befogenhet och ett enskilt medlemsland kan inte ha bidragssystem som avviker från målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Målen ska i första hand uppnås genom den gemensamma politiken. Om det därefter återstår problem kan de skötas med nationella specialarrangemang. Stöden kan finansieras helt och hållet av EU eller samfinansieras av EU och ett medlemsland. Den tredje möjligheten är stöd som i sin helhet finansieras med nationella anslag.

De viktigaste EU-stöden är gårdsstödet för åkerväxter och djur som helt och hållet finansieras av EU samt kompensationsbidraget (LFA-stöd) och miljöstödet som delfinansieras av EU.

Gårdsstödet är ett av EU helt finansierat stöd vars syfte är att trygga en lönsam och kontinuerlig produktion. Systemet bygger på åkerareal och stödrättigheter.
Gårdsstödet betalas på basis av de gårdsstödrättigheter och den stödberättigade areal som är i gårdens besittning. Det finns två olika typer av stödrättigheter: stödrättighet och särskild stödrättighet. Stödrättighetens värde beror på vilken region stödrättigheten är fastställd för och om det ingår tilläggsdelar i den. Stödet som ingår i tilläggsdelarna överförs stegvis till det enhetliga stödet före år 2019, då avsikten är att hela stödet ska betalas i form av enhetligt stöd.

Delfinansierat kompensationsbidrag betalas per hektar åkermark i hela landet. Kompensationsbidraget har som målsättning att säkerställa att marken fortlöpande används för jordbruk och därmed bidra till att de livskraftiga jordbrukssamhällena består, bevara landsbygden och upprätthålla och gynna hållbara odlingssystem med särskild hänsyn till miljöskyddsaspekterna. Ett krav för att få kompensationsbidrag är att tvärvillkor följs. Kompensationsbidrag kan betalas för åkerareal där åker- och trädgårdsväxter odlas.

Jordbrukets miljöstöd ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland för åren 2007–2013. Miljöstödet är en EU-delfinansierad stödform. Syftet med miljöstödet är att jordbruket och trädgårdsodlingen ska bedrivas på ett hållbart sätt så att produktionen belastar miljön i mindre utsträckning än i dagens läge, att naturens mångfald och jordbrukets kulturlandskap bevaras och produktionsförutsättningarna förblir goda också på lång sikt. Alla jordbrukare som förbinder sig till miljöstöd måste också utan ersättning följa minimikraven för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel. 

Landsbygdsverket
Jord- och skogsbruksministeriet
Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik

Reglerar EU byggandet vid stränderna i Finland?

Strandbyggen regleras i Finlands nationella lagstiftning. Europeiska unionen har utarbetat rekommendationer om kustområden, men dess behörighet sträcker sig inte till strandbyggen.

EU:S VERKSAMHET

EU:s institutioner och deras uppgifter?

För EU:s lagstiftning ansvarar tre institutioner: Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Dessa tre institutioner utarbetar den politik och de rättsakter som tillämpas inom unionen.

Inom det vanligaste beslutsförfarandet, medbeslutandeförfarandet, föreslår kommissionen, som ansvarar för unionens intressen, bestämmelser som träder i kraft efter det att de godkänts av parlamentet och Europeiska unionens råd. Parlamentet representerar EU:s medborgare och rådet medlemsstaternas ståndpunkter.

Europeiska rådet, det vill säga toppmötet som medlemsländerna samlas till fyra gånger om året, drar upp de allmänna riktlinjerna för EU-politiken. Det har ingen lagstiftande makt.

Andra institutioner är Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten och Europeiska centralbanken. Europeiska unionens domstol skall försvara den europeiska rättsstaten, och revisionsrätten övervakar EU:s finansiella ärenden. Europeiska centralbanken har som uppgift att bevara eurons köpkraft och därmed prisstabiliteten i området.

Europeiska unionens institutioner och övriga organ

Vilken är skillnaden mellan Europeiska rådet och Europeiska unionens råd?

Med Europeiska rådet avses de regelbundna mötena mellan medlemsstaternas stats- och regeringschefer, dvs. toppmötena. Europeiska rådet drar upp riktlinjerna för unionens utveckling och kan lösa meningsskiljaktigheter som inte kan lösas på annat sätt. Europeiska rådet sammanträder formellt fyra gånger om året, men kan också hålla extra möten.

Europeiska unionens råd är EU:s viktigaste beslutsorgan. Det godkänner rättsakter, förordningar och direktiv, tillsammans med parlamentet. Rådet representerar EU:s medlemsstater och i dess möten deltar en minister från varje medlemsstats regering.

De ärenden som finns på dagordningen avgör vilka ministrar som deltar i mötet. Om rådet exempelvis behandlar miljöfrågor deltar miljöministern från varje land. Då kallas mötet miljörådet. Till Europeiska unionens råds viktigaste uppgifter hör sammanjämkningen av EU:s gemensamma ekonomiska politik, godkännande av EU:s budget tillsammans med parlamentet, godkännande av internationella avtal och utveckling av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Europeiska unionens råd

Vem är ordförande för kommissionen? Hur många ledamöter har kommissionen?

Kommissionen leds av portugisen José Manuel Barroso. Kommissionen har totalt 28 ledamöter, en från varje medlemsstat.

Europeiska kommissionen

Får skyddet av Östersjön pengar från EU?

Östersjön skyddas via olika projekt där Europeiska unionen är medfinansiär. Östersjöns tillstånd skyddas också genom EU:s strategi för Östersjöområdet, som antogs i oktober 2009.

Finland har i flera års tid samarbetat med länder i Central- och Östeuropa. Genom projekten har man bland annat förbättrat reningen av avloppsvatten från tätbebyggelse.

Miljöministeriet

Vilka länder vill bli EU-medlemmar?

Före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Montenegro, Serbien, Turkiet och Albanien är kandidatländer. Anslutningsförhandlingar har ännu inte inletts med före detta jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien.

Island lade dock förhandlingarna på is och i februari 2014 drog den isländska regeringen helt och hållet tillbaka ansökan.

Utvidgningen av EU

Vilka är villkoren för medlemskap?

Villkoren för medlemskap, eller de så kallade Köpenhamnskriterierna, uppställdes 1993 vid toppmötet i Köpenhamn:

Kandidatlandet skall ha stabila politiska institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, samt respekt och skydd för minoriteter.

Landet skall ha en fungerande marknadsekonomi samt förmåga att klara av konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen.

Landet skall också kunna uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet. Här ingår att ansluta sig till målen för den politiska unionen samt ekonomiska och monetära unionen EMU.

Om anslutningsprocessen på Europeiska kommissionens webbsidor

Kommer Ryssland någonsin att ansluta sig till EU?

Ryssland kommer åtminstone inte under den närmaste framtiden att ansluta sig till Europeiska unionen. Ryssland är dock en viktig ekonomisk och politisk samarbetspartner för unionen. Enligt EU är ett stabilt, demokratiskt och välmående Ryssland med nära relationer till det enade Europa av avgörande betydelse för en bestående fred i hela Europa. Även den nordliga dimensionen, som är en del av EU:s yttre förbindelser, är nära förknippad med relationerna mellan EU och Ryssland. Största delen av den nordliga dimensionens samarbetsprojekt är inriktade på Ryssland och de baltiska länderna.

Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet (på finska)
Utrikespolitiska institutet
Yttre förbindelser, EU:s webbportal

Vad avses med EU:s krishantering?

Krishantering är säkerhetspolitiska och humanitära skäl genomförd diplomatisk, ekonomisk och militär verksamhet med hjälp av vilken det internationella samfundet försöker förhindra att en konflikt sprider sig, stoppa militära åtgärder mellan två parter och möjliggöra en normalisering av levnadsförhållandena. Begreppet krishantering kan indelas i civil och militär krishantering. 

Krishanteringen har varit en del av Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) sedan 1992. Unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) har fokuserat på krishanteringsinsatser.

Civil krishantering
Samarbete mellan myndigheter och experthjälp för förebyggande, lösning och eftervård av konflikter samt räddningsverksamhet som genomförs genom internationella organisationer. Även andra än mellanstatliga organisationer spelar en viktig roll vid civil krishantering.

Militär krishantering
Fredsbevarande verksamhet, militära interventioner och kontroll av läget av säkerhetspolitiska och humanitära skäl som genomförs med militära medel och organisationer.

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

Vilka EU-länder är Natomedlemmar?

Av EU:s medlemsstater är Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern medlemmar i Nato (North Atlantic Treaty Organisation) .

Finland har ingått ett så kallat partnerskap för fred med Nato. Partnerskapsprogrammet startade 1994 och 22 stater deltar i programmet.

Det viktigaste motivet för Natos program för partnerskap för fred var att reformera Nato så att organisationen bättre kan svara på de utmaningar som den förändrade säkerhetspolitiska miljön ställer. Programmets uttalade mål är att utvidga och intensifiera både det politiska och det militära samarbetet i hela Europa.

I programmet för partnerskap för fred ingår många olika samarbetsformer. De  viktigaste av dessa är militära samarbetsövningar, samordning av fredsbevarande uppdrag, vetenskapligt samarbete och miljösamarbete för att lösa de miljöproblem som vapenindustrin orsakat samt samarbete för att säkerställa demokratisk kontroll av armén och vapensystem.

NATO (på engelska)

Vad är Europol?

Europeiska polisbyrån (Europol) har fungerat sedan 1999. Europol i sin nuvarande form föregicks av Europols narkotikaenhet (EDU), som verkade 1994–1999 och vars uppgifter sedermera övergick till Europol.

Europol fungerar som samarbetsorganisation för förebyggande av allvarlig brottslighet, såsom knarkhandel, organiserad illegal invandring, människohandel, penningförfalskning och terrorism.

Europol har inga egna polisstyrkor, utan dess verksamhet baserar sig på informationsutbyte mellan medlemsstaterna och gemensamma datasystem. Europol har sitt säte i Haag.

Europol (på engelska)

Uppdaterat 25.8.2014